Vackra Umbrien

Dag 1 – till Pisa

Vi flyger till Pisa, övernattar nära flygplatsen. 

Dag 2 - mot Lago Trasimeno

Första dagens mål är Lago Trasimeno. Vi startar på förmiddagen från Pisa och kör sedan i lugnt tempo söder ut, svänger öster ut på väg 68 via Volterra, och sedan vidare förbi Siena. Strax efter lunchtid kommer vi fram till Castiglione del Lago och då har resan varit en upplevelse i sig, iinte minst väg 68 genom ett fantastiskt vackert toskanskt landskap.

Lago Trasimeno är Italiens fjärde största sjö och väsentligt mindre än de tre större, vilket gör att man lätt kör runt sjön med bil under dag, med gott om tid för olika stopp. Det är möjligt att med färja besöka Isola Maggiore, sjöns enda bebodda ö, men under lågsäsong går inga färjor från Castiglione del Lago, bara från Passignano.

Castiglione del Lago ligger högt upp på en befäst udde, vid sjöns västra strand, med strålande utsikt över omgivningarna. Det är en mycket vacker liten stad och det känns som ett mycket klokt val att besöka den under lågsäsong snarare än högsäsong. Det är besvärligt nog att hitta Hotel La Torre, (www.latorretrasimeno.com), som vi bokat. Men efter att hittat rätt till fots får vi bra råd om hur vi skall kunna köra in för att ställa av bagaget, liksom utmärkta anvisningar om hur vi kan parkera gratis alldeles utanför stadsmuren. Hotel La Torre visar sig vara ett utmärkt val, det ligger på den större gatan Via Vittorio Emanuele, och är ett mysigt litet familjehotell.

När vi checkar in får vi frågan om vi vill ha något särskilt till frukost, men eftersom vi inte har några allergier eller särskilda önskemål, så svarar vi att vanlig frukost går bra. Men när vi bänkar oss i det minimala frukostrummet nästa morgon förstår vi frågan bättre. Här finns inte utrymme för någon uppdukad buffé, på färdigdukade brickor finns det som anses vara en lämplig frukost för oss. Den är helt okej, här finns till och med små, goda smörgåsar med ost, skinka och tomat, men också fler italienska bakverk än vad vi rimligtvis bör eller kan äta. Så ett tips, vill man inte att frukosten skall domineras av croissanter och bakelser, säg till i förväg.   

Castiglione är lugnt och rofyllt under lågsäsong. Här finns inte så mycket annat att göra än att spankulera omkring och njuta av utsikten – dels över Lago Trasimeno, men också över omgivningarna. På sommaren hålls konserter i Rocca del Leone. Kyrkan Santa Maria Maddalena är sevärd, liksom Palazzo della Corgna.

Vi stannar två nätter för att hinna med att göra en biltur runt sjön. Här finns flera, mindre pittoreska byar att besöka, bland annat den genuina fiskebyn San Feliciano och den mer livliga och turistanpassade byn Passignano. Vill man se var romarna led ett svidande nederlag år 217 f Kr så finns slagfälten i närheten av Tuoro, norr om sjön. 

Det umbriska köket erbjuder mycket gott. Vi äter en lunch på Ristorante Monna Lisa, alldeles vid det lilla torget. Närmare bestämt Spagetti al vongele och ravioli fyllda med lax och spenat tillsammans med räkor och pistaschkräm. Helt okej båda delarna, även om pistaschkrämen var mer intressant än god i sammanhanget.

Vi äter också en lunch på i ett mycket mysigt litet ”hål i vägen” på Via Vittorio Emanuele, i form av tagliatelle med köttfärssås, som i all sin enkelhet är mycket gott. Ett extra plus är att vi kan se den manuella pastatillverkningen medan vi äter.

Men allra bäst äter vi på Ristorante La Cantina (www.ristorantelacantina.it), på Via Vitttorio Emanuele 93.

Karp är en specialitet förstår vi, så första kvällen inleder vi med Crostini di carpa regina, crostini med karprom. Till varmrätt blir det Carpa regiona in porchetta, det vill säga karp tillagad som porchetta. Vi avslutar med Panna cotta al rosmarino con confettura pomodorino, panna cotta med rosmarin och tomatkompott.

Andra kvällen vill vi pröva forellen, som också rekommenderas. Vi äter Filetto di truta allo zafferano di Citta della Pievecon toritno di verdure, forellfilé med saffranssås och grönsakspaj. Till dessert blir det Tozzetti con Vinsanto, små skorpor att doppa i sött vin. Skorporna är lite mjukare än vad vi är vana vid, men definitivt inte sämre. Till båda fiskrätterna väljer goda grillade grönsaker och pommes frites som tillbehör. Mycket gott alltihop, Ristorante La Cantina är en mycket trevlig restaurang med bra service. Restaurangen har också en stor uteservering med makalös utsikt över Lago Trasimeno, men kvällstid lockade den inte riktigt.  

På Via Vittorio Emanuele hittar vi också trevliga Caffè Latino, där vi dricker goda och prisvärda drinkar med generösa tilltugg. Caffè Latino har också matsal med fin utsikt och serverar enklare rätter.

Dag 3 – mot Gubbio via Perugia

Efter två övernattningar i Castliglione del Lago fortsätter resan. Vi planerar att besöka Perugia på förmiddagen, göra lite sightseeing och kanske även äta lunch där. Det blir inte riktigt så. Just den här söndagen avslutas Eurochocolate, en chokladfestival som fullständigt dominerar staden. Perugia är säkert en mycket sevärd stad, men allt vi såg var ett enormt antal chokladstånd, ofantliga mängder människor och långa köer.

Vi har ingen lust att trängas och fortsätter mot Gubbio, dit vi kommer redan vid lunchtid. Det är en mycket vacker medeltida stad, med branta, slingrande gränder och hus gjorda av terrakottategel, som ter sig nästan sagolik mot en fond av skogsklädda berg i Apenninerna.

Vårt hotell, Hotel San Marco, (www.hotelsanmarcogubbio.com) visar sig ligga alldeles utanför stadsmuren och vi kan parkera gratis en kort bit bort. Utifrån ser hotellet ganska anspråkslöst ut, men det är betydligt ståtligare inuti med fina rum och trevlig service. Dessutom ligger det en liten bar vägg i vägg med entrén, där vi kan köpa vatten och andra förnödenheter.

Vi är hungriga och hittar så gott som genast en trevlig restaurang, Ristorante La Cantina (www.lacantinagubbio.it), på Via Piccotti 3. Mätta och belåtna är vi redo för sightseeing och vi börjar med att gå uppför ganska branta gränder och trappor. Första målet är Duomo från 1200-talet, med ett vackert välvt innertak, som symboliserar knäppta händer. Vi besöker också Palazzo dei Consoli, där numera Museo Civico finns. Den främsta sevärdheten här, som man inte bör missa, är de eugubinska bronstavlorna med inskriptioner av etruskiska och romerska bokstäver. De är förmodligen daterade mellan 250-150 f Kr. En annan sevärdhet är Fontana di Matti, bredvid Palazzo del Bargello. Det sägs att den som går tre varv runt fontänen blir galen.  

Vi är så nöjda med Ristorante La Cantina att vi återvänder för att äta middag. Det blir antipasto, grillat lamm och tagliatelle med tryffel. Mycket gott och prisvärt alltihop och det blir uppenbart under kvällen att hit går också många Gubbio-bor själva för att äta. En mycket trevlig restaurang, där all personal hälsar vänligt på gästerna och gör allt för att alla skall trivas.

Dag 4 – mot Assisi

Nästa dag kör vi vidare mot Assisi. När vi närmar oss ännu en svårtillgänglig bergsstad inser vi vad som möjligen är nackdelen med Umbriens vackra städer. Stadskärnorna – och därmed hotellen – är många gånger besvärliga att nå med bil och inga bra resmål för den som har svårt att röra sig i de branta, smala gränderna. Av städerna vi besökte är Assisi utan tvekan värst i detta avseende.

Klokt nog frågar vi en polis efter vägbeskrivning redan vid den första stadsporten och vi får rediga köranvisningar, som räddar oss från att köra fel åtskilliga gånger. Framme vid rätt stadsport är vi ändå lite betänksamma – gränderna är mycket smala och enkelriktade – så även detta hotell får först uppsökas till fots för att försäkra oss om att det verkligen är tillåtet att köra in för att släppa av bagaget. (Det kan tyckas överdrivet, men en inpassage in i Algheros stadskärna utan lov resulterade i en dryg bot gott och väl ett år senare, så sedan dess är vi försiktiga.)

På Hotel Il Palazzo, på Via S. Francesco 8, (www.hotelilpalazzo.it) är personalen mycket hjälpsam. Så vi kan köra in, släppa av bagaget och får tydliga instruktioner om hur vi skall köra för att hitta en bra parkeringsplats. När vi nästa morgon skall ge oss av igen tar vi en taxi till parkeringsplatsen. Det visar sig vara ganska dyrt, men väl värt pengarna ändå eftersom vi slipper köra in med bil ännu en gång och vinner en hel del tid. 

Vårt hotell ligger mycket nära Basilica di San Francesco, som visar sig vara en mycket mäktig och imponerande sevärdhet. Som om den lägre och den högre kyrkan inte vore nog tillsammans med kryptan som rymmer Franciscus grav – här finns också ett överflöd av fresker och målningar.  Till skillnad från många andra italienska kyrkor är det inte tillåtet att fotografera, inte ens utan blixt, och den som trotsar förbudet blir omedelbart tillrättavisad av en röst ”från ovan”. Utanför entrén till den övre kyrkan ligger en illa medfaren och åtgången båt, som använts för flyktingresor till Lampedusa, och den väcker känslor.    

Vi äter en god middag på La Fortezza (www.lafortezzaristorante.it), på Vicolo della Fortezza, alldeles vid Piazza del Commune, Assis huvudtorg. Här äter vi antipasto, gott grillat lamm och vildsvin med sötsur sås, mycket gott båda delarna. Den sötsura såsen har ingenting med kinesisk kokkonst att göra, det här är sprungen ur det antika romanska köket. La Fortezza har trevlig service, känns genuint och vi uppskattar särskilt att vi får slå oss ned och titta i menyerna trots att vi dyker upp en stund innan restaurangen öppnar klockan 19.30. Genomgående är det prisvärda middagar i Umbrien. En tallrik antipasto, att dela på, kostar ofta inte mer än 5 euro. En flaska gott, lokalt vin kostar inte över 10 euro.

Sammanfattningsvis är Assisi en imponerande bekantskap, som helt domineras av Basilica di San Francesco och religion. Här syns munkar och nunnor i gatubilden och många av butikerna saluför produkter med religiös anknytning. Staden är dock extremt svårtillgänglig med bil och gatorna är både backiga och branta. Med facit i hand skulle vi nog valt ett mindre centralt hotell, utanför själva stadskärnan.          

Dag 5 - Mot Orvieto via Montefalco och Spoleto

I ganska behagligt tempo lämnar vi Assis för att besöka en rad byar längs vägen, som väcker vårt intresse. I någon guidebok har vi läst att Bevagna anses vara en av de vackraste byarna i Italien och självklart vill vi ta oss en titt själva. Den är helt klart charmig.

Men vårt nästa stopp, Montefalco, gör betydligt starkare intryck. Det är ingen stor by, och det tar inte lång tid att promenera genom den, men här skulle vi kunnat stanna längre. Inte minst lockade alla vinbarerna med lokalt producerat vin.

Vi hinner med ett stopp i Spoleto också, ytterligare en stad som vi spontant tycker om. Det är lätt att baxna inför Duomo från 1100-talet, som har en utomordentligt imponerande romansk fasad. Efter en ordentligt titt slår vi oss ned på ett mycket trevligt café på torget framför Duomo och där infinner sig en sällsam ro och semesterfrid.

Därifrån är det inte långt till Orvieto, som är målet för dagen. Vi hittar Hotel Corso (www.hotelcorso.net) utan alltför stora problem och vi tackar ja till erbjudandet att parkera på en av hotellet platser i parkeringshuset. Även detta visar sig vara ett charmigt och trevligt hotell med familjär atmosfär.  

Orvieto är i likhet med Grubbio också en bergsstad, men vi upplever den som betydligt mer lättillgänglig. Även här finns en ståtlig Duomo att beskåda och den är så praktfull att man nästan inte tror sina ögon. Det är inträde för att få komma in och titta närmare, men det är väl värt pengarna.

En annan intressant sevärdhet är Pozzo di San Patrizio, en brunn som ursprungligen skulle klara stadens vattenförsörjning om den blev belägrad. Nu kan den beses för den som känner sig hågad att traska de 248 trappstegen ned i berget.    

När det blir dags för middag är vi hungriga och lite otåliga. Restaurangen vi läst om, och som verkar lovande, öppnar först om en dryg timma. Så vi chansar, väljer ett ställe på Corso Cavour trots att det har foton på maträtterna, närmare bestämt Ristoria del Monaldeschi. Det visar sig vara ett mycket bra val. Vi äter en alldeles utmärkt porchetta som vi ger lite extra smak genom att beställa grillad radicchio som tillbehör. Den beska salladen bryter mycket bra mot ”rullen” med fläskkött, som grillats länge och sakta.  

Dag 6 – tillbaks till Pisa

Vi startar tidigt och sätter fart mot Pisa. Vi har en del mil att avverka, men vi håller oss på A1:an och det visar sig vara en bra motorväg utan alltför mycket hård trafik. Vädret är bra och vi kommer faktiskt fram till Pisas flygplats strax innan lunch.